Vårt namn och historia

Vi arbetar inte med mission, är inga läkare och stödjer mycket mer än bara sjukvård. Varför heter vi då Läkarmissionen? Svaret finns i vår historia.

Svenska Journalen och Harry Lindquist

Läkarmissionens historia är tätt sammanlänkad med tidningen Svenska Journalen och dess mångårige ägare och utgivare Harry Lindquist.

Harry Lindquist, en man med stort engagemang

Harry Lindquist var förläggare, författare och idéspruta, men kanske framför allt en eldsjäl som brann för människans inneboende möjligheter. Hans texter om hur man blir ”God vän med livet” har mycket gemensamt med mer nutida fenomen som positivt tänkande, mindfulness och att förändra sina tankar genom handling. Harry Lindquist var bland annat en av initiativtagarna till En rökfri generation, den stora inspiratören till tidningen Vi:s trädplanteringsprojekt Vi-skogen och han låg även bakom startandet av Vänliga Veckan. Därför fortsätter Läkarmissionen att uppmärksamma den veckan, trots att den inte har någon direkt koppling till biståndsverksamhet.

Konkret gick det till så här: När Harry Lindquist förlorade sin hustru Margit julen 1957 föreslog Svenska Journalens dåvarande chefredaktör i en minnesruna att läsarna kunde ge en gåva till ”läkarmission i u-land” i stället för att skicka blommor till hennes begravning. På bara någon vecka kom det in över 70 000 kronor, ett svindlande belopp med tanke på att en svensk månadslön då låg på runt en tusenlapp. Pengarna förmedlades först till ett sjukhus i Sydafrika och sedan också till ett klinikbygge i Indien.

Läkarmissionen föds

Men inte nog med det – pengar fortsatte att strömma in, och det ledde så småningom till att en ny hjälporganisation föddes: Stiftelsen Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet. Sedan länge kallas vi Läkarmissionen, och heter nu också Läkarmissionen – stiftelse för filantropisk verksamhet. Sedan starten 1958 har många miljoner människor fått hjälp till ett bättre liv.

Axplock ur vår historia

1925: 1925 grundas den kristna veckotidningen Svenska Journalen av Nils Ekberg. 1953 köptes den upp av Harry Lindquist som slog ihop den med sin tidning Hemmet och familjen. Svenska Journalen är en omtyckt tidning med engagerande artiklar som finns i många svenska hem. 

1946: Harry Lindquist startar Vänliga Veckan, en tradition att vara extra vänlig en vecka om året, som Läkarmissionen fortfarande upprätthåller.

1958: I december 1957 avlider Margit Lindquist, hustru till Harry Lindquist som äger veckotidningen Svenska Journalen. Tiotusentals läsare skänker bidrag till en insamling för att hedra hennes minne, och pengarna går till upprustningen av ett missionssjukhus i Sydafrika.

Mitten av 1960-talet: Insamlingarna och insatserna fortsätter. Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet registreras som en egen stiftelse 1965. Samtidigt utkommer Svenska Journalens dåvarande chefredaktör Sven Svenson med en reportagebok från några av Läkarmissionens första och mycket framgångsrika projekt.

1970: I övergången mellan 60- och 70-talet når Läkarmissionen för första gången ett årligt insamlingsresultat på 10 miljoner kronor. Pengarna kanaliseras via svenska kyrkor, samfund och organisationer, som årligen inbjuds av Läkarmissionen till en högtidlig ceremoni för att manifestera samarbetet.

1974–75: Etiopien drabbas av en omfattande svält, och Läkarmissionen besvarar Carl Gustaf von Rosens begäran om ett flygplan till matbombningar i landet. Läkarmissionen skänker senare ytterligare ett plan till von Rosens hjälpflotta, innan han i juli 1977 dödas vid en gerillaattack i en etiopisk by.

1984: En svältepidemi – större än den på 70-talet – drabbar Etiopien. Läkarmissionen engagerar sig stort i hjälparbetet och producerar ett omfattande kampanjmaterial som går ut till de svenska hushållen. De insamlade pengarna går till livräddande insatser i Wollo-provinsen i norra Etiopien.

1989: International Aid Services (IAS) startas i Juba, i nuvarande Sydsudan, av bland andra Leif Zetterlund, som en respons på det stora hjälpbehovet i området, när andra organisationer inte vågade vara kvar på grund av oroligheter. Fokus blir livsuppehållande insatser såsom vatten och sanitet för människor i konfliktområden. IAS blir sedan en nära samarbetspartner till Läkarmissionen och 2019 en del av oss. 

Början av 1990-talet: Läkarmissionen inleder en storsatsning på att lära latinamerikaner att läsa och skriva genom Alfalit-metoden. I dag har hundratusentals människor lärt sig läsa genom Läkarmissionens Alfalit-kurser.

1992: Läkarmissionen startar sin första second hand-butik på bottenplanet i kontorshuset i Vällingby – en butik som sedan dess har bidragit med flera miljoner kronor till hjälparbetet.

1994-95: Under vintern upptäcker en norsk missionär att tusentals barn lever i kloaktunnlarna i Bukarest. Snart inleder Läkarmissionen ett omfattande arbete för att hjälpa ”kloakbarnen” i den rumänska huvudstaden.

1998: Läkarmissionen producerar skivan ”Sånger För Livet”, där kända svenska artister sjunger varsin andlig sång. Skivan säljer i 30 000 exemplar och samlar in över en miljon kronor till organisationens gatubarnsarbete. Året därpå hålls den första ”Sånger För Livet-konserten” i Globen, som sedan under nära ett decennium blir ett årligt evenemang med tre tusen körsångare under Kjell Lönnås ledning och kända gästartister som alla medverkar gratis. Sånger För Livet-konserterna har numera ett mindre format, men turnerar istället runt på ett flertal orter varje år.

2000: Läkarmissionen passerar för första gången 100 miljoner kronor i insamlingsresultat under ett år. År 2005, då tsunamin i Sydostasien och en omfattande jordbävning i Pakistan krävde enorma hjälpinsatser, steg insamlingsresultatet till 130 miljoner kronor.

2007: Läkarmissionen blir medlem i Radiohjälpens årliga riksinsamling Världens Barn. I SVT:s presentation berättas om arbetet mot kvinnlig omskärelse i Östafrika, en insats som gör att unga flickor klarar sig undan det fruktansvärda ingreppet.

2011: Läkarmissionens styrelse antar uppdaterade formuleringar av vår mission och vision. En ny logotyp tas i bruk, med ”Förändrar framtiden för utsatta människor” som så kallad tagline.

2014: Läkarmissionen uppnår sina hittills största verksamhetsintäkter: 143,5 miljoner kronor. Vid årsstämman avgår Ingvar Guldstrand som styrelseordförande, efter att ha innehaft den posten i över trettio år. Till ny ordförande väljs Sten-Gunnar Hedin.

2015: Länsstyrelsen i Stockholm godkänner att vårt officiella namn ändras till Läkarmissionen – stiftelse för filantropisk verksamhet. Bo Guldstrand väljs till ny styrelseordförande.

2019: 1 januari 2019 blir biståndsorganisationen International Aid Services (IAS) en del av Läkarmissionen. Med sammanslagningen får Läkarmissionen egna landkontor och personal ute i projekten. Samtidigt fortsätter samarbetena med våra lokala partnerorganisationer, ett arbete som samordnas från våra regionala resurscenter och från huvudkontoret i Vällingby, Stockholm. 

2020: En ny gemensam vision och mission formuleras och antas för den sammanslagna organisationen.