Vänlighet – en oanad kraft

Årets ”Vänliga Veckan” utmanar oss att rannsaka oss själva, eftersom små beteendeförändringar hos oss alla – kan ger stora positiva effekter, utan att vi förstår digniteten.

Vänlighet skapar inte bara kontakt mellan människor, utan bär också på oanade krafter, eftersom den kan sprida sig i sex olika led. Psykologen Björn Hedensjö kan allt om prosociala beteenden, dit vänlighet hör. Men alla stora förändringar börjar i det lilla, och med oss själva.  

Enklare än vi tror att bli vänlig

Att hålla upp dörren för någon är enkelt för de flesta, men att fundera över hur jag kan bli en genuint vänlig människa, som kanske innebär ett förändrat beteende, kräver mer. Men, det är enklare än vi tror. Tesen i psykologen Björn Hedensjös senaste bok ”Omtyckta människor”, är att vänlighet är ett val man gör och något som går att träna upp.

Efter en tids träning har beteendena förändrat dig i grunden och på köpet din omgivning.
– Om du börjar ägna dig åt generösa beteenden så påverkar det även din karaktär och identitet. När beteenden blir vanor så har du till slut format en ny karaktär eftersom de blivit en naturlig del av dig, säger Björn.

Främjar gemenskap

Vänlighet räknas till ett av de prosociala beteenden som finns, vilket betyder att de främjar gemenskap och kontakt mellan människor. Med vänlighet syftar Björn inte på den typen av vänlighet som är ytlig, flyktig och kortsiktig, utan på generösa relationsbyggande beteenden som visat sig hållbara över tid och som gör att vi fungerar tillsammans som människor.

Forskning visar att när du ser andra människor le, så kommer det att framkalla ett leende även hos dig och få dig att må bra. Eftersom beteenden har stark effekt på våra tankar och känslor innebär det att glada beteenden gör oss glada. Det betyder att ett leende som till en början kanske känns framtvingat, snart blir ett äkta leende. ”Fake it til’ you make it” är alltså något som fungerar.

Det vi tänker om andra, får konsekvenser i hur vi beter oss mot dem. Men att vara vänlig och välvilligt inställd till andra, är inte alltid lätt. Vissa männi­skor har vi svårare att tycka om. Då ligger utmaningen i att öva på att tänka det bästa om dem.
– Försök se människan i den andra personen genom att tänka att det är en person som kämpar precis som du, och vill bli älskad precis som du. Att försöka hitta den gemensamma mänskligheten hos den andra, kan hjälpa. Försök också att skilja på beteendet och människan, ofta är det något i människans historia som kan sätta ett ljus på varför den beter sig som den gör, säger Björn.

Förakt mot "mello-kväll"

Andra saker som gör att vi inte kan möta andra med välvillighet, menar Björn Hedensjö, kan vara dömande attityder. Det innebär att man fäster överdriven vikt vid vissa ytliga egenskaper som rikedom, social status eller till exempel kulturell smak.
– Du kanske är en ”operasnobb” som känner förakt när dina vänner vill ordna en ”mello-kväll”. Metoden här är att utgå från beteendet först. Bete dig som att du inte var en snobb, ta dig an kvällen med vänlig nyfikenhet och intresse, så kommer tankar och känslor att följa efter, säger Björn.

Det handlar inte om att spela en roll eller att inte vara sig själv, förklarar Björn. Autenticitet är inte att ge efter för låga impulser i stunden, som att rynka på näsan åt dålig smak.
– Autenticitet är att leva i enlighet med våra värderingar om att vara en varm och förstående medmänniska. Att öva på att vara icke-dömande är också en övning i empati, säger Björn.

Icke verbal kommunikation- lika viktig

Något vi ofta glömmer är att den icke-verbala kommunikationen är lika viktig som den verbala. Att röstläget förmedlar en ton och speglar vårt känslotillstånd är något man ofta inte tänker på.
– Rösten speglar själen på samma sätt som blicken. Känslouttrycken i rösten, de små skiftningarna, är något vi är väldigt duktiga på att läsa av. Därför är hur vi säger något mycket viktigare än vad vi säger, menar Björn.
Det kan vara klokt att fundera på vilken ton vi har när vi talar, eftersom vi ofta inte hör oss själva. Att tala med ett leende i rösten förmedlar värme och är kraftfullare än man kan tro.

Uppmärksamma andras behov

Vänlighet handlar också om ömsesidighet i våra relationer. Det kan handla om att bemöta min medmänniska, utifrån min medmänniskas önskan. Eftersom vi alla har olika sätt att uppfatta prosociala signaler, kan en person bli överlycklig över en komplimang, men vara likgiltig för att få skjuts fram till dörren. För en annan är det precis tvärtom.
– Som medmänniska handlar det därför om att vara uppmärksam på vad som gör att personer i vår närhet känner sig uppskattade. Men ömsesidighet kan också i stor utsträckning handla om att uttrycka ett genuint ”tack” till våra medmänniskor, säger Björn.

En bra lyssnare

Att vara en god lyssnare brukar ofta associeras med förmågan att få andra att bli sedda och bekräftade. Men precis som alla beteenden, är vissa medfödda, andra inlärda och något man kan träna upp. Att bekräfta det du får berättat genom att upprepa det personen säger, men på ett annat sätt, kallas verbal spegling. Det gör att du visar att du har förstått vad personen menat och att du lyssnat. Att också ställa följdfrågor visar att du har lyssnat aktivt och att det personen säger är intressant, roligt eller meningsfullt. Många tror att de förväntas lösa personens problem om det som berättas är svårt eller jobbigt. Men det är oftast inte det personen behöver.
– Det viktigaste och det personen ofta behöver i det läget är att bli bekräftad i sin känsla. Att man visar förståelse för att situationen är tuff i stället för att ge en lösning, säger Björn.

Sårbarhet, svårt men viktigt

För att få riktig kontakt med andra måste vi våga visa oss sårbara. Relationer föds, frodas och växer i sårbarhet.
– Det handlar om att våga vara människa med allt vad det innebär, att även visa de sidor som vi gärna gömmer, som skam, sorg och förlust. I blottandet av det privata, personliga i kombination med det sårbara uppstår ögonblick av gemenskap.
En person som vågar visa svaghet gör att vi tycker bättre om oss själva. Delad sårbarhet ger dessutom ömsesidig tillit, eftersom man genom att visa sårbarhet visar att man litar på den andra personen.

Det fina med vänlighet är att det faktiskt inte bara gynnar mottagaren, utan även den som beter sig vänligt, visar forskning. Man blir lyckligare ju fler vänliga beteenden man ägnar sig åt, oavsett vem man riktar dem emot. Vänlighet sprider sig i många led och ger ökad hälsa eftersom det ur prosociala beteenden uppstår gemenskap och samhörighet. Det i sin tur ger skydd mot hälsoproblem kopplat till stress och ensamhet.

Spridningseffekten- kan förändra världen

Hur stor betydelse kan dessa mikrobeteenden av vänlighet få för samhället i stort?
– Stor betydelse. Det finns forskning som visar på spridningseffekten, att generösa beteenden inte stannar i situationen, utan kan smitta i upp till sex olika led mellan människor. Förändringen i världen går kanske inte lika snabbt som den förändring som faktiskt sker i din egen värld. Att blotta svaghet kan fördjupa relationer, ett fejkat leende kan snabbt bli naturligt eftersom känslor smittar. Livet blir snabbt mycket rikare, eftersom man får tillbaka så mycket från sin omgivning. Vänlighet kan verkligen vara en samhällsomdanande kraft på flera plan, säger Björn. 

 

Björn Hedensjö, psykolog