Volontärarbetet förgyller deras vardag

Volontärarbetet är en praktisk lösning som gör gott i själen.

Text och foto: Johanna BergKratz

 

– Jag skulle bli tokig av att bara gå hemma, säger Astrid Pettersson.

Hon är 70 år och pensionerad från sitt arbete som truckförare och lagerarbetare. Hon är engagerad i hembygdsföreningen och i PRO, men kunde inte låta bli att nappa på möjligheten att jobba frivilligt för Läkarmissionens nya second handbutik i Bro, när den öppnade för snart två år sedan.

– Jag fick höra så mycket gott om hur man då också hjälper dem som har det svårt i världen - därför bestämde jag mig för att komma hit.

Astrid började i butiken en vecka efter att de hade öppnat, och efter någon månad övertalade hon sin tidigare chef att göra henne sällskap.

– Jag hade varit och handlat några gånger när Astrid sa: ”Hördu, jag tycker allt du kan vara här och jobba några dagar i veckan, berättar Ulf Djupenström.

Han är 74 år, var tidigare lagerchef på Coop, och från sitt hem har nästan gångavstånd till butiken.

Martin Villman, 73 år, bor ännu närmare. Han såg i en tidningsannons att butiken sökte volontärer och fick vara med och bygga upp lokalen från grunden.

Martin har en bakgrund som arbetsledare på Telia, men har också kört truck och jobbat som snickare.  Att gå hemma efter pensionen är inget alternativ för honom.

– Jag får inget betalt här men det fina är att jag kan gå och komma som jag vill och vara med och göra en insats. Det är också viktigt att ha sociala kontakter i vår ålder, säger han.

 

Martin, Ulf och Astrid säger alla tre att volontärarbetet förgyller deras  vardag.

 

Butiken är ett samarbete mellan Läkarmissionen och kommunen i Upplands-Bro. Personalen kommer från olika sorters arbetsträning, från kommunens dagverksamhet, och från volontärer.  Volontärerna Astrid, Ulf och Martin är på plats kontinuerligt flera dagar i veckan.

– På måndagar har vi tagit initiativ till att vara här och fylla på varor i butiken. Kommer man tisdagsmorgon innan butiken öppnar finns det inte tid, säger Astrid.

– Jag har skrivit upp mig för två dagar i veckan, men är här fem, säger Ulf och skrattar.

Han gillar att sälja, och är duktig på det. Astrid sorterar textilierna och ser till att de som går ut i butik är helt och rent.

– När jag inte varit väntar ett berg av lakan och kuddar, säger Astrid.

– Och fina mattor säljs med en gång, tillägger hon.

Martins specialområde är snickeriet. Han ger trasiga möbler nytt liv.

– Vi fick in en jättegammal, vinglig stol som chefen ville slänga. Men jag tog undan den och höll på lite i lönndom. Sedan sålde vi den till ett väldigt bra pris.

– Man såg ju inte ens att den var lagad, säger Astrid.

När jag frågar om det inte finns något som är mindre bra med att vara volontär så blir det tyst länge, sen säger Martin.

– Jag tycker jag att det är jättebra här.

Han räknar upp några saker och nämner blandningen av människor som en av dem. Astrid håller med och menar att det är lätt hänt att hamna med samma sorts människor, dag ut och dag in. Här möter de kollegor i alla åldrar och kunder från olika delar av världen.

Mår man bra av att engagera sig här?

– Absolut. Om fler pensionärer kom hit skulle de … ja, kanske inte stänga Bro vårdcentral, men i alla fall minska trycket”, säger Martin med en glimt i ögat.

Hans blick är bestämd när han berättar hur han vill engagera fler jämnåriga i butiken.

– Det finns alltid något att göra här, och man går inte sysslolös.

Men det finns en viktig dimension till för att man ska orka att lägga tid på att arbeta frivilligt.

– Ska man vara volontär så måste man känna i hjärtat att man vill hjälpa.